Konsten att andas……!

Senaste dagarna har jag upplevt många olika och ovana känslor inom mig. Känslor som skuld, skam, dåligt samvete, ångest, frustration, irritation, även ilska och avundsjuka. Jag har även väldigt svårt att bestämma mig och velar och ändrar mig, samtidigt som jag känner mig avstängd från min intuition vilket gör att jag även tvivlar på mig själv……

Jag är van vid att intuitivt veta vad nästa steg är, vad jag ska välja med mera, så just nu känner jag mig handikappad och vilse samtidigt som jag går runt i ett observerande tillstånd till vad som försiggår inom mig med alla känslor som cirkulerar.

Det finns ingen orsak till att känna allt det som jag känner, det är bara känslor utan tankar och orsak, och måste säga att det är väldigt underhållande att vara jag just nu ???

Häromdagen var jag riktigt arg, jag svor, spottade och fräste (ensam på mitt rum) och tänkte att en bra sak som jag tidigare använt för att släppa på trycket är att skrika rakt ut, så jag tänkte att ”ja men då skriker jag i kudden nu då”! Så, det var precis vad jag gjorde, men istället för att släppa på trycket på det sätt som jag tänkte mig så började jag asflabba i stället!!! Tokskratta över hur tokigt det lät, vad grannarna skulle tro, men framför allt för att det kändes såååå galet! Så jag kan väl säga att jag fick mig ett gott skratt på min egen bekostnad! ???

Mycket händer med andra ord med mig för tillfället, och om det hänger ihop med den kraftiga solstorm som är på väg mot oss eller efterdyningar av min klättring upp på Mount Zwegabin för ett tag sedan vet jag inte…… eller så är det någon helt annan orsak, det spelar egentligen ingen roll.

Det jag upplever som jobbigast är att känna mig avstängd från min intuition, att inte få svar på det sätt som jag är van vid.

Jag tränas och prövas nu helt enkelt till att ta ytterligare ett steg till att släppa på mitt kontrollbehov och leva ännu mera i tillit. Som det är nu så får jag en ”knäpp på fingrarna” varje gång som jag försöker att ligga steget före, och emellanåt måste jag erkänna att det är ruskigt frustrerande 😉

Jag ska ge er några tydliga exempel.

När jag för en månad sedan kände mig redo att lämna Burma och resa vidare till Laos så var min plan att flyga från Rangoon i Burma till Vientiane i Laos. Hur jag än försökte under flera dagars tid så gick det inte att boka, det uppstod alla möjliga konstiga fel så som mitt BankID strulade, jag kunde inte öppna visakortet för alla betalningar, internet slutade fungera, telefonen hängde sig för att bara nämna några. Detta ledde till att då jag inte kunde lämna landet så fick jag hitta på alternativa saker att göra så jag åkte till ytterligare platser i Burma, vilka visade sig vara magiska och jag är djupt tacksam att jag upplevde detta. När det väl var gjort så gick det hur bra som helst att boka samma flygrutt som jag försökt med tidigare.

Nu när jag är redo att lämna Laos så uppstår samma sak. Går inte att boka den rutt jag tänkt mig. Och då är ändå känslan inom mig väldigt stark att det är exakt dessa ställen jag tänker mig som är de rätta att besöka, ändå går det inte. Så igår tänkte jag om helt, jag vände på min rutt och tänkte att jag börjar i Bangkok i stället. Och tro på fan om det inte gick alldeles strålande att boka flyget!!!

Så vad kan jag då lära av detta?

Det jag ser är att jag får helt enkelt vänja mig vid att bara kunna boka en etapp i taget, istället för flera, vilket vid dessa tillfällen varit min första tanke.

Måste säga att det är oerhört frustrerande att sitta där när alla otänkbara strul uppstår och förstå att jag missar något och samtidigt inte få svar eller vägledning ??? men även den bästa behöver träning, eller hur ??✨??

Mycket händer inom mig som ni kanske förstår, och jag kan bara vara tacksam, fortsätta att observera, släppa taget, andas och vara i det som sker. Vissa dagar är det helt enkelt mer utmanande och intressant än andra att leva här på jorden och att vara människa så jag får helt enkelt passa på att ha roligt och njuta under tiden!

Love Earth and love Life ??❤️

Ett svar på “Konsten att andas……!”

  1. Jaa så är det naturligtvis, avstängd från min intuition? Och det är det som gör mig såå förvirrad och frustrerad. Jag är som en kompass i ett magnetfält där nålen snurrar och snurrar för att hitta en riktning….
    Tack Kia, du kloka kvinna som har den fantastiska förmågan att uttrycka det inre livet likväl som det yttre.

Kommentera