Som ett bubblande vattenfall av känslor…..!

Nervös….. det känns riktigt i magen nu, både rädsla, förväntan, nyfikenhet, glädje och sorg. Alla som jag lämnar här hemma, familj, vänner och bekanta, hela mitt liv fram tills idag….. jag sitter längst upp på toppen i en berg och dalbana, och framför mig stupar det rakt ner! Och jag är precis på väg över!

17.4 kg sa vågen vid incheckningen, det är vad jag äger. Sitter nu här på Arlanda och känner hur allt kommer ikapp mig. Det är som att jag kört omkring med släp och nu kraftigt bromsar in och släpet trycks mot mig. Inser hur avstängd jag varit och bara fokuserad på att köra på och göra vad som ska göras, utan för mycket eftertanke och nu när jag står här med en ny fas i livet framför mig och ett helt nytt äventyr att beträda så inser jag hur välsignad jag är som har lyckats stänga av alla känslor som rädsla, ångest och oro, för om jag hade känt de känslorna under processen så hade jag nog aldrig kommit hit där jag är idag, då hade rädsla och sunt förnuft styrt och jag hade tryggt suttit kvar i ekorrhjulet…….!

Planet lyfter om en liten stund och tar mig till Bangkok för att byta där och åka vidare till Rangoon i Burma. Jag har inget hem att komma tillbaka till, inga materiella saker, utan är fri som en fågel att göra och bege mig vart än hjärtat för mig!

Och äntligen så har jag kontakt med hela mig (i alla fall de delar jag idag känner till) ?? och jag har en kropp som är full med känslor av alla möjliga slag! Det är just nu som ett bubblande vattenfall inom mig där känslorna lever sitt eget liv och blandas med varandra! Och jag känner att jag lever, verkligen lever och jag njuter av varje tår, känsla och upplevelse och är oändligt taxam för att just nu vara människa och att ha skapat mig det liv jag alltid drömt om!

Och då jag kan göra det så kan du det oxå! Du kan leva dina drömmar och skapa dig det liv som du längtar och drömmer om! Allt är möjligt, bara du tror att det är möjligt ❤️

Och jag vill tacka just dig från djupet av mitt hjärta, för det är just du som driver mig framåt, som ger mig kraften att fortsätta min inre och yttre resa, det är just du som gör det möjligt för mig att leva min dröm! Det är just du som inspirerar mig och ger mig modet att fortsätta! Tack älskade medmänniska för att du är du och för att du hjälper mig med att spegla mitt inre och berika min tillvaro med dig ❤️??

Tjoho, nu börjar det ?✈️?????✨

Vad mer är möjligt?

Hur blir det bättre än så här?

??❤️✨??

Fysisk “release”/ today I’m reborn. ???✨

Hade en väldigt intressant upplevelse imorse.

Under hela förra året så har jag rensat och förberett för att följa mina barndomsdrömmar och ge mig ut på en lång resa ut i världen. Jag fick barn tidigt så det har inte varit tillfälle tidigare, men nu är det dags och jag står i startgroparna att lämna Sverige med allt vad det innebär bakom mig för en längre period.

Jag har en väska och en enkel biljett till Rangoon i Burma med avgång på söndag.

I måndags kom jag hem från Zanzibar, och min upplevelse där har av flera orsaker förändrat mitt liv, förändrat hela mig, mitt inre och mitt hjärta. Jag mötte mig själv på nya nivåer genom flera oerhört kärleksfulla möten, insikter och händelser, och jag kan äntligen säga att jag älskar mig själv och känna hur det vibrerar sant i varje cell!

Livslånga mönster och präglingar har släppt taget!

Så, tillbaka till imorse. Jag var och mötte min reskamrat från Zanzibar och när vi sitter där över en kopp kaffe och delar vår absurda känsla över att vara hemma igen så börjar jag frysa/skaka. Det blir värre och värre och tillslut är hela kroppen i en frosskramp som inte vill släppa taget, jag hackar tänder och kan inte slappna av, hela kroppen skakar och är i kramp. Ändå känner jag mig lugn inombords, för utöver det så mår jag bra.

”Frossan” fortsätter och vi går hemåt, och strax utanför dörren så släpper allt, min kropp slappnar av och hela jag andas ut. Så, vad f*n hände? Jag fattade ingenting…. ? och har aldrig haft en likande upplevelse.

Det jag förstår nu efter att ha bollat händelsen med goda vänner är att det var min fysiska kropp som släppt taget om allt som jag släppt taget om det senaste året, eller rättare sagt de 10 senaste åren, all den personliga och andliga utveckligen jag genomgått! Och hela tiden har jag känt att min fysiska kropp inte hänger med min andliga och själsliga utveckling!

Det är nu det sker, det är nu det jag planerat för hela livet händer!

Och äntligen är även min fysiska kropp redo att släppa taget ???.

När jag förstod detta som klingade sant inom mig så kom tårarna, tårar av smärta, sorg och tacksamhet.

Allt som hänt fram till idag har skett för att förbereda mig för den resa som ligger framför mig!

Jag känner en sån tacksamhet till alla och allt som på något sätt varit en del av min resa genom åren och allt som fört mig framåt till nya insikter som steg för steg tagit mig närmare mitt sanna jag ❤️?? och främst av allt så känner jag en enorm tacksamhet till mig själv och till min kropp som tagit hand om mig alla dessa år, genom allt jag upplevt och varit med om! ????❤️du visar mig vägen och leder mig alltid rätt, jag behöver bara lyssna på sina signaler!

Tack min fantastiska kropp, jag älskar varje cell av dig ❤️?✨

I take a step out in the unknown, leaving nothing but love behind, and bring a lot of love with me ❤️??

Vägen till självkärlek

Zanzibar. Wow vilket ställe, och vilken läkning av hjärtat som startat.

Det har verkligen varit bokstavligen att proppen gått ur! Satt på en bar och tog en drink när helt plötsligt och utan orsak botten på mitt glas ramlade bort och jag fick hela drinken i knät! Snacka om att jag blev förvånad ???

Vi har rest runt en hel del på denna paradisö och på ett hotell vi bott på så möttes vi av en väldigt stor rosenkvarts på receptionsdisken och ”råkade” få bo i ett rum som heter just rosenkvarts.

Det har landat och integrerats så många och djupa insikter inom mig på denna resa!

Jag har förändrats, mitt hjärta har förändrats och jag känner tillit till mig själv och till andra igen.

Äntligen så har jag klarat av att vara sann mot mig själv, stå upp för mig själv och välja mig själv på en helt ny nivå än tidigare. Jag riktigt känner hur energin runt mitt hjärta förändrats och jag känner en sån stor och djup tacksamhet mot mig själv och just nu även till män.

Tidigare så har jag haft en distans och en skeptisk syn på män. Jag har genom hela mina tonår tillåtit både fysiska, mentala och psykiska övergrepp på många plan och många av dem tillsammans med män, allt för att det finns en djup längtan av att få kärlek inom mig. Det har i vuxen ålder gjort mig lite skeptisk och avvaktande, då jag undermedvetet tror att jag ska bli utnyttjad och att män som tar kontakt eller visar uppskattning bara vill få ligga.

Gångerna när jag ställt upp på sex fast jag egentligen inte vill är många, allt bara för att jag inte riktigt klarat att stå upp för och säga ja till mig själv genom att låta ordet nej komma ur min mun, och de gånger då jag har sagt nej, så har mitt beslut och min önskan inte alltid respekterats vilket gjort att jag ibland ”gett med mig” och ställt upp ändå.

Min vistelse här på Zanzibar har verkligen varit läkande för mig, min själ och framför allt för mitt hjärta, och en läkning av livslånga sår har startat. ❤️??

Jag har klarat att stå upp för mig själv och blivit respekterad fullt ut för mina beslut, samt till och med ännu mera respekterad och hedrad just för att jag gjort det. Att möta denna respekt och den kärlek som ändå fortsätter att utstrålas har genererat en sån stor känsla av tacksamhet inom mig!

Många är oxå de gånger i livet då jag velat med hela min själ säga något, ibland nej och ibland att uttrycka någon annan önskan, men när orden suttit fast i min hals och inte ett ljud har kommit över mina läppar, trots att jag inom mig skrikit allt vad jag orkat!

Även fast jag under en lång tid varit medveten om detta och medvetet och aktivt ”jobbat” med det, så har det inte hjälpt. Jag har fortfarande låtit mig bli utnyttjad och haft ord som sitter fast i halsen! Och jag har gång efter annan bestämt mig för att nästa gång göra annorlunda, men med samma resultat……

Jag inser hur destruktiv och osund min energi gällande män, kärlek, relationer har varit, väldigt, väldigt länge.

Jag ska inte säga att det varit så med alla män eller i alla relationer, det har kommit och gått lite under mitt liv, men tendensen har alltid funnits där. Att hela tiden behaga, vara till lags och sätta mig själv och mina behov åt sidan. Allt för att få smulor av uppmärksamhet, bekräftelse och en djup längtan efter kärlek.

Ganska tragiskt…. men det är bara jag själv som bär det ytterst ansvaret, det är mitt eget ”fel”, det finns ingen bitterhet, ånger, skam eller skuldkänsla inom mig, utan bara en djup känsla av lugn, acceptans och kärlek till mig själv. Jag har helt enkelt (som alla andra) alltid gjort så gott jag har kunnat utifrån mina förutsättningar för stunden.

Det krävdes en resa till Zanzibar för att jag skulle integrera allt detta i min kropp och verkligen känna att något förändrats i både mitt rotchakra (står för trygghet) och i mitt hjärtchakra (förmågan att älska och låta sig älskas).

Jag har tidigare inte tillåtit andra att älska mig, för jag har inte älskat mig själv. Jag har inte tillåtit andra att respektera mig, för jag har inte respekterat mig själv. Jag har hållit andra på ett fingerlängds distans, för jag har inte klarat att vara fullt ut nära mig själv. Jag har låtit andra utnyttja mig, för att jag har utnyttjat mig själv.

Och nu när jag fullt ut kan stå i detta så finns det bara en väg, kärlekens ❤️⭐️

Hur blir det bättre än så här?

Vad mer är möjligt?

Och Zanzibar är inte klart än, ännu är det några dagar kvar på denna magiska plats ???❤️

Jag ser fram emot att fortsätta att praktisera och integrera mina återfunna

förmågor under resten utav mitt liv, och det som ligger närmast till hands, under resten utav min resa ute i världen ?✨???❤️

Love Earth, Love Life, Love myself ❤️⭐️

Vad är egentligen lycka?

Vad är egentligen lycka och vem bestämmer det?

Funderar kring begreppet lycka och minns något jag har för mig att jag hört flera gånger, att munkar i buddistiska tempel räknas till de lyckligaste på jorden, och dom har inga materiella ägodelar.

Så hur kommer det sig att vi i väst envisas med att mäta lycka i det materiella och i den yttre världen?

Det är som höjden av idioti, att fortsätta göra samma sak och förvänta sig ett annat resultat.

Från vi föds så blir vi satta i ett system som fostrar och präglar oss till att vara det minsta möjliga vi är kapabla till. Systemet föder mycket avundsjuka, hat, dålig självkänsla, missunnsamhet, hämndbegär, otrohet, girighet, dömande och krig på grund av att vi mäter och jämför oss med varandra för ”vad vi har”, så som pengar, vackra saker, bättre hus, bättre bil osv och vi blir styrda och präglade till vad som är rätt och vad som är fel, vi sätta alla i en mall och de som inte passar in får helt enkelt forma om sig tills dom gör det.

I Sverige har vi oxå Jantelagen som lägger ytterligare en aspekt på präglingen. Vi ska ha den rätta bilen, den rätta partnern, bo i rätt område, umgås med rätt människor, gå på de rätta klubbarna, barnen ska ha de rätta kläderna och gå i de rätta skolorna och vara medlemmar i de rätta idrottsklubbarna och så ska vi ha de rätta jobbet oxå. Och vi ska omsorg för alla andras välmående innan vi tänker på oss själva. Vi har mängder med ungdomar som lider av psykisk ohälsa, prestationsångest, ätstörningar och så vidare. Tragiskt…… när vi egentligen skulle kunna leva ett enkelt liv och vara lyckliga.

Att köpa en ny bil, byta bostad, träffa en ny partner, köpa nya kläder osv bringar oss oftast bara en kortvarig lycka. För vi stävar hela tiden efter något ännu bättre, något ännu dyrare , värdefullare och snyggare och så länge som vi fortsätter att mäta lyckan i vårt yttre och materiella så kommer den inte att bestå.

För mig är lycka någonting som kommer inifrån och inte kan mätas i det yttre.

Lycka växer inifrån och kan ses på utsidan, oavsett vilka kläder du bär, vilket hus du bor i eller vilken bil du kör.

En lycklig människa är vacker, oavsett hur hon ser ut och vilka kläder hon bär.

Det är inte många som går genom livet som fria själar. Vi tror att vi är fria och att vi själva styr över våra liv, men ack så fel vi har!

Jag såg för inte så längesen ”Sinnescirkus” med Henrik Fexeus där han medvetet planterar tankar och val i vårt undermedvetna så att vi tror att allt vi väljer är av fri vilja. Det är så samhället och vårt system är uppbyggt. Reklam, nyheter, media överlag, skolan och vi själva som föräldrar till våra barn planterar medvetet eller omedvetet tankar och val i varandra. Och så går vi runt och tror att vi är fria och lever i en oftast demokratisk värld.

Det som egentligen skett och sker är att vi bli masshypnotiserade.

Våra val och tankar är egentligen inte våra egna, det är något som vi uppfostras och präglas till.

Så kan vi då bryta oss loss från denna masshypnos och leva som fria och lyckliga själar?

Jag tror absolut att det är möjligt!

Vi kan börja med små enkla saker, som att se och uppskatta allt det vackra vi har runt oss, som doften av nyutslagna väldoftande blommor, doften av nyklippt gräs, solnedgången, trädens vajande i vinden, ett skrattande barn, ett äldre par som håller handen, ett leende, snö som faller i stora och vackra flingor, frost som gnistrar osv.

Stanna upp, blunda och andas in.

Vi kan börja uppskatta allt vi har och inte ta det för givet. Visa och uttrycka tacksamhet till omgivningen. Ge komplimanger och se hur det höjer den andra personens energi, och du blir med största sannolikhet belönad med ett vackert leende 🙂

Rensa hemma och gör dig av med saker som inte fyller ett syfte eller höjer din energi. Börja beta av saker på den berömda ”att göra listan”, det frigör en massa härlig energi. Att skjuta upp saker sänker vår energi. Gå ut i naturen, ta skogspromenader. Lukta på blommorna, lyssna på fåglarna, varför inte köpa blommor till dig själv för att visa dig själv uppskattning som den fantastiska människa som du är ???

Försök att ändra dina tankar och ditt fokus till vad du vill ha och vara i stället för vad du inte vill ha och vad du inte vill vara.

Ta dig till med att göra ingenting, utan att ha dåligt samvete, vi behöver alla egentid då vi tar hand om oss själva, ta det där badet du pratar om eller den där promenaden. Stilla dig så att du hör ditt inre som hela tiden finns där och vägleder dig om vi bara tar oss tid att lyssna bakom egots tjatter.

Se människan och individen för den som den är, utan att analysera eller döma. Tänk utifrån att alla gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de har. Vi dömer och ser oftast på andra utifrån våra egna förutsättningar och erfarenheter, vilket egentligen är helt galet, för mina förutsättningar och erfarenheter är inte dina förutsättningar och erfarenheter, så då kan jag inte heller förvänta mig att du ska göra lika och på samma sätt som jag gör eller skulle ha gjort. Det kan vara värt att tänka nästa gång du kommer på dig själv med att tänka kritiskt eller döma en annan människa. Testa så ska du se att din upplevelse blir en helt annan.

Följ ditt hjärta och gör det du innerst inne drömmer om att göra istället för det som vi ofta gör, vi gör vad andra förväntar sig att vi ska göra och vi tror tillslut att det är vår egen önskan och dröm.

Försök att inte gå in i draman och konflikter med andra eller dig själv. Se allt runt omkring dig som en spegel av ditt eget inre. Det du möter i det yttre finns inom dig. Har du mycket konflikter runt om dig så kanske det även finns mycket konflikter inom dig.

Sträva efter att alltid vara så sann som du kan mot dig själv. Jag brukar säga att det är enklare att vara sann mot andra än mot dig själv (egen erfarenhet).

Jag ligger just nu i en solstol på Zanzibar och filosoferar över livet och ville dela mina tankar med dig ?❤️✨???

Personligen så är jag lyckligare än någonsin ??

Jag följer äntligen mitt hjärta och mitt inre, jag har inga materiella ägodelar och inte heller något hem. Jag har ingen aning vad eller vem som väntar runt hörnet och vad som händer sen. Jag vet att jag är här och nu och jag vet nästa steg som är en enkel flygbiljett till Rangoon i Burma den 28/1, efter det så har jag inte en aning! Det skrämmer mig på ett sätt och på ett annat så ger det mig en känsla av pirrig förväntan, för jag vet att det nalkas magiska upplevelser och möten efter vägen och jag får möjlighet att låta mitt hjärta tala och visa vägen, det räcker för mig ?

Jag är en väldigt lycklig, hemlös digital nomad och globetrotter med hela världen framför mina fötter ???

Hur blir det värre än så? Vad med är möjligt? ??❤️???

Tack för att du tog dig tid att läsa och dela gärna dina egna tips och tankar kring lycka ??❤️?